söndag 7 juni 2009

Yama: Brahmacharya

Brahma: det eviga
Acharya: vagn, värdsätt

Svårt att anpassa denna regel till modernt bruk, då den ursprungligen tydligen betyder celibat. Men en modern användning är att intimt liv ska ske medvetet och inte ta mer energi än det ger. Avseende yogaträning kan man tänka att man ska stanna inom sina personliga gränser, och avseende annan träning har jag läst att det framför allt gäller att skaffa sig ett eget tempo och använda självkontroll.

Jag är absolut ingen tävlingsmänniska, och har naturligt ett slags energisparläge. Är väl den skånska delen av mig som står fast med båda fötterna i leråkern - då kommer man inte iväg så snabbt utan hinner tänka.

Jag har undervisat om cancerrelaterad trötthet (fatigue), och inom det området kan verkligen brahmacharya tillämpas. Poängen är att man lär sig spara energi genom att t.ex be någon om hjälp, göra roliga saker som ger mycket tillbaks, prioritera bort jobbigt, duscha istället för att bada, sitta i trädgården och tanka energi osv.
Yoga finns inte med bland de kända hanteringssätten av fatigue, men skulle mycket väl kunna vara ett bra sätt att frigöra mer energi och hushålla med den man har.

I "Yogaliv" står det att "all den energi man gör av med under ett pass får man tillbaks i Shavasana. Utan vila och återhämtning är risken stor att yogans kraft rinner av dig på några minuter. Under vilan tränger den in och blir kvar"
Så klokt att förankra och fördjupa den effekt yoga och meditation har med vila.
Men jag har många gånger funderat på hur min yoga förankras då jag oftast tränar kvällspass och går och lägger mig direkt efter passet. Hoppar alltså över avslappningen, men försöker ha lite aktiv avslappning precis när jag lagt mig i sängen. Borde fungera på samma sätt, och känns lika skönt. Vad säger ni?

3 kommentarer:

  1. Fast jag tror inte det, att avslappningen i sängen blir densamma som den på yogamattan. Jag tror att energin liksom behöver finnas kvar där.
    Men det är ju vad jag tror, du vet ju vad just du behöver

    SvaraRadera
  2. När man har småbarn får man sno de chanser man får att träna sin yoga. De gånger jag yogar sent försöker jag jobba mer med framåtfällningar (som är energidämpande) och mindre med bakåtböjningar (som är uppiggande). Jag kan tycka att det optimala är att avsluta ett pass med en ordentlig och medveten avslutning, MEN verkligheten tvingar oss att kompromissa och ibland testa olika varianter...

    Har jag själv hoppat över den sista avslappningen? Om! Det känns såklart jättebra att ligga i Savasana, men jag kan inte påstå att jag känt mig särskilt mindre "yogisk" de gånger det inte bliviit av. Du visar att du i alla fall vet betydelsen av att hitta ett lugn och stillhet vid avslutad träning och det viktigaste av allt är a) din intention och b) att du inte stressa dig själv mer än du behöver göra - småbarnsmammor behöver ju komma i säng!

    SvaraRadera
  3. Oj, och jag som kör typ 1 minut savasana för att "det är sent". Det är kanske därför jag känt mig så rastlös och rotat efter mat i skåpen? Ikväll har jag kört 10 minuter.
    Tack för inlägget som väckte en del hos mig.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.