Acceptans i klorpölen

Det mesta kan ju upplevas med yoginins blick... Idag var det bassängens bottenplattor som fick sig en granskning.
Jag måste säga att jag lättare känner harmoni med vacker natur än jag gör när jag möter massor med vatten mot mitt ansikte. Men idag var vi inte många som simmade på motionsbanan, och jag hade möjlighet att ta emot allt vatten med lugn och värdighet (och med lite hjälp av badmössa och simglasögon). Min tränare (läs dotter) hade fått förhinder så jag fick lägga upp passet själv. Därför fick simpasset idag ha fokus på acceptans. Jag accepterar att det är ett hinder att simma under vatten, men låter jag det bara ta tid så kommer jag att övervinna det hindret.
Till slut blev det faktiskt lite meditativt att simma och titta på botten emellanåt. Alla ljud domnar av och intrycken bromsas upp av vattnet. Det kändes faktiskt som om bassängen och jag blev ett. Här och nu!